Teknik

Solpanelen

En solpanel är ett antal solceller som är seriekopplade och monterade i en ram. Solcellerna är tillverkade av kisel och är ca 15×15 cm stora. Framför solcellerna finns en skyddande glasruta och bakom någon form av folie av plast. På baksidan finns också någon form av kopplingsbox för sammankoppling av panelerna.

Solpaneler finns i lite olika utföranden. Grovt kan man säga att det finns två storlekar. Dels de som har 60 seriekopplade solceller och dels de som har 72. De med 60 är ca 1 x 1,75 meter och de med 72 är ca 1 x 2 meter.

Det finns i princip paneler med två färger, de som har svart ram och svart bakgrund. Dessa paneler ger ett helsvart intryck. Det finns också paneler med en ram av aluminium och en vit bakgrund. På grund av den vita bakgrunden så är dessa paneler något effektivare än de helsvarta. Det är på gång att lansera färgade paneler på marknaden, röda, silver, tegelfärgade.

Det har också kommit en ny teknologi på paneler som heter ”Half Cut” vilket innebär att solcellerna på solpanelen delas i två grupper för att minska skuggningspåverkan.

Det finns i princip tre modeller av solceller mono kristallina, poly kristallina och tunnfilmsceller. Poly kristallina skiftar något i blått. Poly har något lägre pris än mono p.g.a. sin enklare tillverkningsprocess. Poly har en verkningsgrad på ca 19%. Mono kristallina har någon procent högre verkningsgrad än poly. Färgen på mono är mörkare än på pol och uppfattas som svart. Mono har fördelen att de alstrar energi bättre än pol vid sämre solljus förhållanden. Tunnfilmsceller består av ett tunt skikt av kisel pålagt på ett bakskikt av metall, glas eller plast. Tunnfilmsceller kan tillverkas flexibla för att följa runda former så som hörn eller takpannor. Effektiviteten på dessa celler är endast ca hälften av polycellerna.

Växelriktaren

En växelriktare har till uppgift att omvandla den likström som solpanelerna producerar till växelström som kan matas in på elnätet.

Det finns olika typer av växelriktare och vilken man väljer är beroende av hur solcellerna påverkas av skugga under dagen, vilken bevakning man vill ha över sin anläggning samt om man också vill ha möjlighet att ladda ett batteri.

Är solpanelerna av en eller annan anledning påverkade av skugga under dagen så kan en växelriktare med optimerare påverka årsproduktionen positivt. En optimerare anpassar spänning och ström för varje enskild panel vilket ger ett högre energiutbyte.

Hur stor produktion kan man förvänta sig av sin anläggning.

Man brukar ange hur många kWh som produceras under ett år per installerad kW. Vid ett optimalt förhållande kan man räkna med att i södra Sverige producera 1000kWh/kW.

Det är dock flera parametrar som påverkar utbytet.

Takets riktning: Det optimala är om taket där panelerna monteras är riktat mot söder. Är taket riktat mot väster eller öster förlorar man 15 – 20% av utbytet.

Takets lutning: Den optimala lutningen på taket ligger i södra sverige på 30 – 40 grader. Lägger man panelerna på ett helt plant tak förlorar man 10 – 15% av utbytet. För att motverka detta använder man ett monteringssystem som vinklar upp panelerna ca 15 – 20 grader.

Skuggning: Har man en anläggning som under dagen delvis skuggas av t.ex. ett träd, en flaggstång eller ett intilliggande hus så tappar man i utbyte. Hur mycket beror på hur många paneler som skuggas samtidigt och hur länge skuggan finns på anläggningen. Ett sätt att till viss del motverka effekterna av skuggning är att använda optimerare.

Temperatur: Panelernas verkningsgrad minskar i takt med att temperaturen stiger över 25 grader. Ett normalvärde är att verkningsgraden minskar med 0,4% / grad över 25 grader. Här ska man tänka på att det är temperaturen på panelen som avses. På samma sätt ökar verkningsgraden med 0,4 % / grad under 25 grader.

Snö: Om det ligger snö på panelerna minskar utbytet något. Om man ger sig på att ta bort snön ska man vara mycket försiktig så att man inte skadar panelen. En sådan skada kan inverka mer på utbytet än snön.

Nedsmutsning: Damm, pollen, fågelspillning etc har ytterst liten negativ effekt på utbytet. I princip så ska regn och snö hålla panelerna rena förutsatt att dessa lutar något.

Hur stor anläggning ska jag köpa?

Man kan säga att det är tre parametrar som bestämmer anläggningens storlek. Årsförbrukningen av el. Takets storlek och storleken på huvudsäkringen.

Årsförbrukningen: Ur ett ekonomiskt perspektiv kan man säga att man ska maximalt ha en anläggning som producerar årsbehovet. Lämpligt är att anläggningen producerar 75 – 100% av årsförbrukningen.

Takets yta: Om man monterar sin anläggning på ett tak så har man ju en begränsad yta att disponera. För att höja anläggningens utbyte så kan man välja paneler med en högre effekt och en bättre verkningsgrad.

Huvudsäkringens storlek: Av eltekniska skäl kan man utnyttja knappt 70% av huvudsäkringens storlek. D.v.s. har man en huvudsäkring på 15A så kan anläggningen vara maximalt på ca 10 kW. Förvisso så kan man i sitt elabonnemang höja huvudsäkringens storlek men detta innebär också en högre avgift vilken man bör ta hänsyn till.

Hur länge håller anläggningen?

En solpanel har inga rörliga delar varför livslängden bör vara minst 30år. Förutom ev vanlig garanti så har i princip alla solpaneler en effektgaranti vilken lovar minst 80% produktion efter 25 år.

Växelriktaren är en mer komplicerad elektronisk komponent varför vi kan anta att dennes livslängd kan vara kortare. Växelriktaren har normalt också en kortare garantitid.

Rulla till toppen